Det känns helt otroligt, äntligen ett sånt band som jag har velat se länge. Så sent som förra våren var det på gång att dom skulle spela i Stockholm men det blev aldrig av då. Umeå open brukar ha en del intressanta band, men de senaste åren har ändå jag känt att det är väldigt mycket samma band eller i alla fall band med samma medlemmar som spelar. Har ändå haft många av mina bästa konsertupplevelser på just Umeå Open. Interpol var helt makalösa, Fever Ray förra året, Jesus Lizard var kul har även sett massor av lokala band göra bra spelningar. Men det här känns ändå som något lite extra. Har följt Mono ända sen andra skivan "one more step and you die"
Det mesta har varit bra, kanske inte helt nyskapande och intressant hela tiden, men i alla fall tillräckligt för att behålla mitt intresse. Inför förra årets "hymn to the immortal wind" var jag lite orolig att jag skulle komma till den nivån när man har vuxit ifrån ett band eller gått åt olika håll, men istället blev det en nytändning. Den skivan har även fått mig att plocka fram andra Monoskivor som den dom gjorde tillsammans med World´s end girlfriend "palmless prayer/ Massmurder refrain"
Mina Mono höjdpunkter är
One more step and you die, Hymn to the immortal wind och spliten med pelican
Hoppas att få lista den här spelningen som en av årets höjdpunkter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar